2år.
2år. De är jävligt svårt att fatta.
Hur har dom 2 åren varit? Finns det nån som kan svara på det? Det finns väl ändå ingen som kan kalla dom bra?
Har inte så många minnen från den tiden men jag får upp massa minnen från tiden då du levde, och hur mycker jag svek dig då, hur jag behandlade dig. Den som jag älskade, den som älskade mig?! Är man verkligen så idiotisk?
Visst var jag bara ett barn, men nu när jag tänker på hur du hade det så kommer jag på att du hade det inge bra, och jag hjälpte ju inte direkt till. Förlåt. Förlåt för allt farmor! Får bara massa dåligt samvete när jag tänker på allt. Och jag som säger att jag lever för dig. Allt jag gör varje dag är sviker! Och jag får ännu mer dåligt samvete när jag tänker att jag vill ha dig här, så jag kan må bra.. Du har det bra nu. Och ändå sitter jag här och är självisk :S fyfaaan,..Nu vill jag aldrig tänka tanken igen. Du är hos farfar och KAtrin nu. Du har det bra nu. Du saknade dom i så många år och nu är du äntligen där,  och de har jag setat och velat ta ifrån dig?!
Men jag har alla frågor och all saknad som aldrig kommer försvinna..
Tänker på allt du kommer missa och allt du redan har missat...