hmmh
Jag vet fan inte hur jag mår just nu. Jag säger ju att jag mår bra, och de känns oftast så oxå,. Men utan att jag riktigt tänkter på de så känner jag hur depressionen bryter ner mig mer och mer. Och så har det ju alltid varit, jag tror jag mår bra tills jag kommer på att tårarna som trycker bakom ögonlocken och bristen på ork inte är tecken på att jag mår bra. Och när jag börjar tänka på mer som tyder på hur jag faktiskt mår så inser jag ju ganska snabbt hur allt faktiskt är. Och de roligaste av allt är ju att jag inte vet vrf jag mår såhär,. Men de är ju som vanligt, bara som de tydligen ska vara för mig. Känner hela tiden att jag har några hav tårar som trycker på bakom ögona, men jag har inga tårar och kan inte gråta. Jag kan bara sitta och göra ingenting och vara rastlös för de finns ju inget jag vill göra. Jag kan inte tänka på de lr försöka hitta nån lösning, för de finns ju inget jag mår dåligt över. Och när jag tänker på de så blire ju bara värre. Jag har ingen lust att lyssna på musik, för de är bara när jag mår såhär som jag inte kan få bort det med musiken. Finns fan inget jag kan göra. Annat än sova, och hoppas att det försvinner av sig självt. Men jag är inge trött och vill inte sova, de har jag ju gjort hela natten. Och inte fan vill jag skriva ut de här, de gör jag bara i ett desperat försök för att få de att försvinna. Kan inte skriva ut hur jag känner för de är folk som läser som blir oroliga och kmr med frågor, försöker komma på egna slutsatser till varför jag mår dåligt. Och sen så har jag ju de där skalet,. De får inte komma ut, aldrig.